Ojalaminnen

Boken är en minnesbok om min mamma och den yngre generationens mor-.och farmor. Genom hennes brev och minnesanteckningar ges en inblick i 1900-talets liv och arbete på en gammal bondgård i Tornedalen. Hur var föräldrarnas skolgång på 1800-talet och skolan under 1900.talet? Vilka böcker fanns i hemmen? I skolan? Hur var det under krigsåren?
Efter pensioneringen som lärarinna i en liten by utanför Kalix flyttade hon åter till Tornedalen och skrev ned sina minnen om livet i den miljö hon kände sig hemma.

Lilian Hedlund


Sedan jag som 6-åring lärt mig läsa och skriva har bok och penna alltid varit med var jag än befunnit mig under livet. Dator vid 60 innebar att gamla brev och anteckningar lättare kunde renskrivas. I dag är det fortfarande en glädje att som pensionär kunna fördjupa sig i historia och berättelser från en tid som även kan glädja dem som kan påminnas genom att minnas.
I mångårigt ideellt arbete bland äldre, både mentalt friska och dementa, har de lärt mig förstå vad de värdesätter.
Alla gamla i hög ålder gläds åt att minnas och det förflutna väcker många slumrande minnen.
Tid räknas inte efter den tid man lever i utan efter den tid man har framför sig.

Tweeta